Moderaterna och jämställdheten
Henrik Oscarsson skrev igår läsvärt om Moderaterna och deras nya jämställdhetsagenda.
Skall man göra en ideologisk kursändring, gör det ordentligt! Så det märks och ruskar om. Då tvingar man väljare att överge slentrianmässiga och stereotypa bilder av budbäraren (M) och stanna upp och fundera, omvärdera och ompröva. Man gör människor lite nyfikna och uppmärksamma igen och då är det förstås lättare att kommunicera budskap även på helt andra områden än det område där man gjort kursändringen. Ideologiska kursförändringar skapar en rörelse även internt i partiet. Och det blir mycket uppmärksamhet i medierna.
Den nya plattformen för jämställdhetspolitiken är en radikal fortsättning av ett parti som historiskt inte ägnat sig åt att kommentera könsmaktsordningen i samhället eller föra fram skarpa förslag på kvotering.
Bilden nedan visar hur väljarna rangordnat vilka frågor som var viktiga för dem vid valet 2006. Som man tydligt ser är jämställdhet inte särskilt viktigt för något parti, frånsett vänstern och fi.
Källa: SCB/Valforskningsprogrammet Göteborgs universitet. Se Oscarsson, Henrik & Sören Holmberg (2008) Regeringsskifte. Väljarna och valet 2006. Stockholm: Norstedts.
Jag har funderat länge och väl över varför Schlingmann och kompani gör detta utspel, trots att de måste veta att deras kärnväljare kommer tycka illa om det. Att det gjort det ändå beror helt enkelt just på att moderata väljare INTE bryr sig. Ingen som redan tänkt rösta på Moderaterna kommer låta bli på grund av detta. Man har alltså inget att förlora, utan kan bara vinna lite mer förtroende inom ett område som man annars anses hopplös inom.
Med andra ord triangulering i sin allra mest utstuderade form.
Blivande civilingenjör som läser Teknisk Fysik på Chalmers och Nationalekonomi på Handels i Göteborg. Kombinerar ett intresse för siffror och modeller med ett intresse för ekonomi och ledarskap. Skriver om samhället utifrån ett frihetligt perspektiv.
