Complex-Systems Theory
Tänk er en atom. Den har vissa egenskaper, och beter sig på ett visst sätt. Tänk sedan på en molekyl. Den består av en grupp atomer, har nya egenskaper och beter sig på ett helt nytt sätt. Tänk sedan på en levande organism. En organism består atomer grupperade i molekyler, som i sin tur grupperat sig i celler. Tänk er sedan att denna levande organism råkar vara en människa. En människa som i grund och botten endast består av atomer.
Människan är ett väldigt tydligt exempel på ett komplext system bestående av ett stort antal interagerade beståndsdelar, och som ur den interaktion som sker emellan beståndsdelarna får egenskaper som skiljer sig otroligt mycket från beståndsdelarnas egenskaper. En atom har till exempel, såvitt vi vet, en rätt begränsad förmåga att uppleva sorg, kärlek eller glädje.
En analogi till detta är när människor samarbetar och bildar organisationer. En organisationens kapacitet att påverka överstiger vida den hos den enskilda individen. Samarbetet skapar alltså något som inte fanns innan.
Jag har de senaste dagarna roat mig med att bläddra igenom Sunny Y. Auyangs bok “Foundations of Complex-System Theories“. Boken består av en konceptuell studie av hur komplexitet behandlas rent metodiskt inom såväl fysik som biologi och ekonomi. Syftet är att belysa hur forskare genom århundradena har tagit sig an problemet att modellera och beskriva system av många interagerade beståndsdelar.
Ett ekonomiskt exempel på en teori som syftar brygga gapet mellan mikro- och makroegenskaper är Adam Smiths teori om “the invisible hand“. Den jämförs på ett ganska fascinerande sätt med lagar om jämvikt i termodynamiska system i Auyangs bok. Smith formade utifrån sina betraktelser av mänskliga drivkrafter en teori om hur ett system bestående av många individer troligen skulle komma att utvecklas. Han hävdade att ett ekonomiskt system som ger varje individ rätten att själv bestämma vad den vill producera och köpa kommer klara att allokera resurser tack vare drivkrafter så som överlevnadsinstinkt, själviskhet, medkänsla, konkurrens, tillgång och efterfrågan. I princip ansåg han att ett ekonomiskt system format av människor är självoptimerande då människor är rationella, oberoende och individuellt värdeoptimerande aktörer i systemet. Detta är än idag en viktig del av modern ekonomisk teori, även om många förbättringar, ändringar och tillägg har gjorts. Den mest betydelsefulla av dessa är troligen Keynes slutsats att människor inte är tillräckligt rationella för att kunna åstadkomma ett för systemet globalt optima, utan att det krävs statlig intervention för att korrigera marknadsmisslyckanden. I stort sett all modern politisk kontrovers behandlar den omfattning av statlig intervention som krävs.
Komplex systemteori är alltså en i allra högsta grad relevant del av vår samhällsdebatt, om än dock oftast inte på ett särskilt vetenskapligt sätt. Det svåra i sådana här sammanhang är att skilja modeller och “riktiga” teori från ideologiska ihopkok. Personligen accepterar jag Keynes invändning att ett ekonomiskt system inte klarar att nå ett globalt minima, men jag är mer skeptisk till hans lösning. Jag tror att konsekvenserna av statlig intervention har minst lika stor negativ effekt, som de har positiv effekt, varför nettovinsten med största sannolikhet troligen är nära noll. Åtminstone vill jag påstå att det är nästintill omöjligt att visa den positiva effekten av en enskild statlig policy.
Alla inlägg bör väl avslutas med någon form av slutsats. Min enda slutsats är att världen är krånglig och att det finns gott om saker att fundera över. Dessutom vill jag tillägga att det är den här typen av gränsland mellan matematisk modellering, ekonomiska resonemang och politisk/filosofiska funderingar som jag hoppas få ägna mig åt de kommande åren genom en kombination av masterskurser från Engineering Mathematics och Complex Adaptive Systems på Chalmers samt studier i nationalekonomi på Handels i Göteborg.
Blivande civilingenjör som läser Teknisk Fysik på Chalmers och Nationalekonomi på Handels i Göteborg. Kombinerar ett intresse för siffror och modeller med ett intresse för ekonomi och ledarskap. Skriver om samhället utifrån ett frihetligt perspektiv.
