Langkilde 2.0

Sitter på föreläsning i nationalekonomi och stötte på wikipedia på följande lilla stycke:

[In the US during 2006] the primary economic concerns centered around: high national debt ($9 trillion), high non-bank corporate debt ($9 trillion), high mortgage debt ($9 trillion), high financial institution debt ($12 trillion), high unfunded Medicare liability ($30 trillion), high unfunded Social Security liability ($12 trillion), high external debt (amount owed to foreign lenders) and a serious deterioration in the United States net international investment position (NIIP) (-24% of GDP),^[3] high trade deficits, and a rise in illegal immigration.

Spontant utifrån min nuvarande kunskap verkar ovanstående fakta utgöra ett ofantligt problem. Om några veckor kanske jag bättre förstår varför de bara är grund för “concerns”, och inte “panic”…

Minst 28 personer dödades och minst 170 rapporteras ha skadats vid tre explosioner i staden Lahore i Pakistan på onsdagseftermiddagen. – DN.se

Bilden ovan är för mig väldigt gripande. Det är en av de mest verkliga och “nära” bilder av terror jag någonsin sett. Fruktansvärt.

Såg för några dagar sedan Dokument Utifrån om Pakistan som behandlar landets roll i “kriget emot terrorn”. Pakistan ligger inklämt emellan Afghanistan, Iran, Indien och Kina. Tyvärr blir man som man umgås. För de som bor i Pakistan har krig varit en del av vardagen sedan landet bildades 1947. Dels har Indien och Pakistan fört krig (totalt tre formella krig sedan Pakistan blev självständigt) och dels har Pakistan varit utgångspunkten för CIA:s operation i Afghanistan under den Sovjetiska invasionen av samma land. Indien och Pakistan besitter båda kärnvapen. Nu senast har CIA och amerikanska armén bedrivit omfattande bombkampanjer i Pakistan med hjälp av obemannade bombplan.

Till råga på allt har man nu drabbats av en enorm översvämning. Skrev inte detta inlägg för att komma fram till något, utan mest för att konstatera att… i vissa regioner frodas kaos. Frågan om västländers militära närvaro i mellanöstern är oändligt mycket mer komplicerad än vad de flesta förstår. De senaste 50 åren har Storbrittanien, USA, Ryssland, Kina och Indien på olika sätt kämpat om kontroll och inflytande i hela centralasien. Det är inte konstigt att terrorn har sitt starkaste fäste där. Folk har blivit lurade och utnyttjade i många, många årtionden…

Det vore att överskatta min egen förmåga att försöka säga något vettigt om den stundande likvidationen av HQ Bank. Jag har ingen aning om vad som vägs in i den typen av beslut.

Däremot vill jag ta tillfället i akt att påpeka vilket utmärkt exempel på bristande riskkontroll som HQ Bank utgör.

Såvtt jag förstår ägnade sig HQ Bank fram till i våras åt så kallad “Proprietary trading“, alltså handel finansierad med HQ:s eget kapital (tillskillnad från handel med kunders kapital). Enligt Sydsvenskan skall det framför allt ha rört sig om handel med terminskontakt. Kortfattat är terminskontrakt (eng. Future) en överenskommelse om att vid någon viss framtida tidpunkt köpa eller sälja en viss tillgång till ett visst pris. Terminer är en typ av derivat och kan skrivas på nästan vilken underliggande tillgång som helst (åtminstone har de kunnat det de senaste åren). I HQ:s fall verkar det rört sig om derivat skriva på stora aktieindex. Värt att veta är att de ger en möjlighet att spekulera i dyra underliggande tillgångar för ett lägre krav på insats, samt att de ger stor hävstångseffekt.

Affärsidén är att om du med hjälp av en kombination av erfarenhet, intiution och modeller kan få en uppfattning om i vilken riktning ett börsindex kommer utvecklas så kan du med dessa kontrakt få en hävstångseffekt på din vinst. Är du säker på att OMXS30-index skall gå upp 1% kan du alltså med hjälp av derivat säkra en portföljuppgång på 2%. Omvänt gäller att du vid 1% nedgång får 2% nedgång på instrumentet. Instrumentet kan även användas för att tjäna pengar på en nedgång (de erbjuder alltså möjligheten att gå kort marknaden).

Troligen har HQ försökt bygga modeller för att statistiskt tjäna pengar på eget kapital men misslyckats. Kanske har det rört sig om någon form av HFT (högfrekvenshandel). Kanske har de haft för dåliga modeller, för stor riskaptit, omdömeslös ledning eller dåliga programmerare. Allra mest troligt har de haft en kombination av allesammans.

Den mängd pengar man kan tjäna inom ramarna för vårt moderna finansiella system står i proportion till vilken risk man är beredd att ta. Det är väl rätt uppenbart att HQ ville tjäna för mycket pengar…

Quantitative Finance är ett ämne som lär figurera mycket på den här bloggen under hösten. Som försmak bör ni se dokumentären ovan. Den är inte precis positiv, men det finns å andra sidan gott om utrymme för kritik emot den bransch som har växt fram. Förmågan att kvantitativt uppskatta risk på ett konservativt och realistiskt sätt kommer att bli en av de mest eftertraktade i framtidens globala, digitala ekonomi. Det har funnits en otrolig övertro till de metoder och modeller som växt fram de senaste 20 åren, något som lett till att modellerna har missbrukats. Det är en illusion att modellerna förutspår framtiden. Vad de gör är snarare att svara på frågor, givet information du ger dem. Den världsbild som de som använder modellerna har påverkar fundamentalt vilken typ av svar modellerna ger. Om du är övertygad om att vi kommer ha kontinuerlig och oändlig tillväxt så kan du få modellerna att visa detta. Nåväl, jag hoppas kunna måla upp en mer nyanserad bild allt eftersom, men denna kortfilm är en början.

För ett tag sedan skrev jag om Nyamko Sabunis tankar att uppmuntra sänkta ingångslöner för nyligen hitkomna invandrare. Detta är ett kontroversiellt ämne, och det är inte lätt att föra en vettig debatt utan att folk blir mycket upprörda. Jag ställde en fråga i slutet på mitt inlägg:

Själv har jag i många år “jobbat gratis” åt olika ungdomsförbund. Självklart mest för att det är roligt, men möjligheten att få jobb om man har erfarenhet är en bidragande faktor. Varför skulle inte en nyss hitkommen somalisk kille kunna tänka likadant?

Anledningen till att den är provocerande är så klart för att jag inte är en somalisk invandrarkille utan en priviligerad kille uppväxt i ett exklusivt villakvarter. Inte helt oväntat är kommentaren till detta påstående:

För att en nyss hitkommen somalisk kille inte har råd att arbeta ideellt. [V]arför ska vissa vara en andra klassens arbetstagare och få lägre lön?

Mitt svar på detta blev följande:

Det är så klart svårt att säga hur mycket bidrag en nyss hitkommen invandrarkille kan få, men med tanke på hur Sverige är organiserat med bidrag och gratis skolgång, samt möjlighet att få tilldelad bostad, så borde man ha råd att jobba för något lägre lön en period i syfte att få relevant arbetslivserfarenhet.

För att detta förslag skall vara möjligt är det en förutsättning att de system som byggts upp av socialdemokratin bevaras. Jag ifrågasätter generellt sett inte de sociala skyddssystem som finns, även om det är en svår balansgång att både uppmana folk att anstränga sig och samtidigt ta hand om dem om de misslyckas. För mycket åt ena eller andra hållet kan få komplicerade följder. [Tillägg: Anledningen till att jag associerar mig så starkt med Alliansen och Moderaterna är att jag tycker att deras sätt att balansera stöd och konsekvenser är bättre än vänsterpartiernas.]

Jag tycker det är naivt att tala om andra klassens arbetstagare. Vad definierar vilken inkomstklass man hör till? Hur synd det är om en? Inkomstklass definieras generellt sätt av ens kapacitet att vara produktiv, något som är svårt utan att kunna språket eller ha någon arbetslivserfarenhet. Därför kan det vara bra att få jobba ett tag, även om det är till lägre lön. Andra sätt att värdera hur mycket en person bör ha i inkomst har misslyckats ganska kapitalt.

Nej, jag tror man kommer förbli tvungen att se realistiskt på saker och ting. Det går inte att ge alla som kommer hit jobb på samma villkor, utan man får helt enkelt försöka hitta så många och så bra jobb som möjligt. Om det innebär att vissa får lägre lön en period i början, i syfte att komma in på arbetsmarknaden, så förefaller det vara att föredra framför att unga hamnar helt utanför samhället och dras in i kriminalitet och/eller droger.

Ingen har sagt att detta är lätt. Men det blir inte lättare av att diskussionen om hur man skall lösa problemen blivit tabu. Vad har du för förslag på hur man skall skapa bättre förutsättningar för ungdomar som nyss kommit till Sverige?

Alliansen – 51.5 %

Vänsterpartierna – 43.9 %

Enligt SIFO.

Tack Mona, och tack svenska folket. Keep up the good work!

De senaste dagarna har det utspelat sig en intressant politisk strid i media. Den har bestått i Folkpartiet har försökt föra en konstruktiv debatt om vår nuvarande integrationspolitik, medan andra försökt utmåla Nyamko Sabuni (och för den delen resten av hela Folkpartiet) är SD-kramande islamofober. Eller vad säger ni om denna artikel från Aftonbladet:

Ja, jag vet att det står i texten att det handlar om ett nästan två år gammalt inlägg av en opolitisk tjänsteman på departementet, men det är känslan som räknas. Längre ner i artikeln diskuteras Sabunis förslag, vilket omedelbart sätter det i en negativ kontext. Alltsammans är en del av ett samhällsklimat där man inte bör prata om att integrera människor. Detta trots att det finns bekymmer. Mängder av invandrare står utanför arbetsmarknaden, många unga invandrare har svårt att klara sin skolgång och det finns bekymmer med gängkriminalitet i snart sagt varenda svensk förort.

Artikeln ovan är ett klassiskt exempel av att någon hittat ett “snaskigt” inlägg och sparat det till valspurten för att kasta fram när Folkpartiet gör sina förväntade utspel i integrationsdebatten. Synd, för jag tror Sverige måste föra en konstruktiv debatt om integrationspolitiken, annars ger vi makt åt Sverigedemokraterna.

Jag vill uppmana alla att höra runt bland folk omkring er. Om det är något ni tror överväger att lägga en röst på Sverigedemokraterna, prata med dem. Säg inte åt dem att de är dumma i huvudet, för integrationspolitik är en viktig och svår fråga, men försök hjälp dem inse att Sverigedemokraterna inte har rätt lösningar. Att uppmärksamma ett problem innebär inte att man kan lösa det. Främlingsfientlighet, nationalism, “svenskhet”, röda stugor och förbud mot minareter är inte rätt väg att gå.

Men tystnad är det inte heller…

hittad här.

De senaste dagarna har Folkpartiet gjort ett antal utspel. Dels har Björklund öppnat upp för så kallade “elitklasser” redan på högstadiet i syfte att hjälpa duktiga elever nå sin fulla potential. Samtidigt har Integrationsminister Nyamko Sabuni lagt förslag om att man bör sänka ingångslönerna för att hjälpa invandrare att komma in på (den skattebetalande) arbetsmarknaden.

Peter Andersson (s), en aktiv socialdemokratisk bloggare, ställer sig med bakgrund av dessa förslag följande fråga:

“Vad säger det om ett parti som vill ha lägre löner för dem med en annan bakgrund och samtidigt vill göra skolan ännu mer inriktad på eliten?”

Ja, det är onekligen en viktig fråga. Jag är övertygad om att båda dessa förslag är kontroversiella. Men frågan är om svaret är så självklart som Peter låter antyda. Visserligen lämnar han ingen direkt förklaring till vad han anser att dessa förslag säger om Folkpartiet, men han skriver som rubrik på ett annat inlägg att “Sabuni inte [är] värdig sin statsrådstitel“. Så man kan ju gissa…

Att sänka ingångslönerna betraktas som en flört med potentiella SD väljare. Varför förklaras inte, då förslaget läggs i syfte att hjälpa invandrare. SD ger inte precis sken av att vilja hjälpa invandrare, snarare skicka hem allesammans. Känns som det finns ganska tydliga skillnader. Att tala om elitklasser betraktas som att ett hån emot alla de elever vars skolor har bristande resurser. Ingen bör få det bättre förrens alla har det lika bra. Eller nått.

Men, det som saknas i debatten är motförslag. Detta gäller såväl integrationspolitiken som skolpolitiken. Hur i hela friden skall vi hjälpa invandrare som kommit hit, och som saknar utbildning, att komma in på arbetsmarknaden om vi inte kan vara flexibla? Det förefaller för mig mycket bättre att ge folk en möjlighet att jobba emot lägre lön, och därmed ge dem fotfäste på arbetsmarknaden, än att inte låta dem jobba alls. Eller?

Och hur länge skall vi vänta på att alla skolor blir lika bra? När är det någonsin dags att stimulera duktiga ungdomar? Och varför kan man inte både hjälpa de som har det svårt, och de som behöver extra stimulans samtidigt?

Nej, jag tycker Folkpartiet har en realistisk syn på världen. Självklart uppfattas den av vissa som hård, troligen då livet ibland inte är så lätt. Ibland behöver man göra uppoffringar. Själv har jag i många år “jobbat gratis” åt olika ungdomsförbund. Självklart mest för att det är roligt, men möjligheten att få jobb om man har erfarenhet är en bidragande faktor. Varför skulle inte en nyss hitkommen somalisk kille kunna tänka likadant?

Bloggar och tidningar: Peter Andersson, Peter Altenberg, Ingerö, Mary, Sabuni DN

Detta är ett ämne som ligger mig mycket varmt om hjärtat. Därför blev jag lite extra glad när jag idag såg att Jan Björklund idag presenterade ännu ett förslag i riktning emot en skolan för alla:

– Alla elever i skolan har rätt att få utvecklas ifrån sina egna behov. Ingen ska behöva sitta och rulla tummarna, säger Jan Björklund till SvD.se.

En spetsutbildning innebär att eleverna får fördjupa sig inom ett eller flera ämnen, och kan till exempel innebära att högstadieeleverna får läsa in gymnasiekurser.

Sedan tidigare är det möjligt för gymnasielever att läsa kurser på högskolenivå.

– Hela idén med systemet är att elever som är högpresterande kan ta sig igenom skolsystemet snabbare, säger Björklund. — SvD.se

Bättre än så kan det inte bli. De elever som är med här kan sedan gå vidare till att t.ex bli medlemmar i Förbundet Unga Forskare. Är de riktigt duktiga kanske de i framtiden till och med får vara med och delta i RAYS – for excellence.

Det talas om risken för utsortering bland skeptikerna. Det är förvisso så att duktiga elever inspirerar sina klasskamrater, men frågan är om denna vinst är värd risken att duktiga elever hålls tillbaka? Min åsikt är att de elever som behöver mer hjälp bör få det, utan att läraren skall tvingas hålla efter elever som redan är klara och därför pratar eller ställer frågor. De elever som blir klara snabbt bör hellre ta nästa steg och lära sig ännu mer. Att duktiga elever kan avancera snabbare i skolan är i många länder en lika naturlig del av skolan, som det är av vårt näringsliv.

Dessutom kan jag inte låta bli att tänka på den dubbelmoral som råder i Sverige på detta område. Föreställ dig hur många av de skeptiker som just nu basunerar ut sitt missnöje över denna elitsatsning, som står och hejar på sina ungar vid fotbollsplanen eller hockeyrinken. Där skall man vara bäst, tackla hårdast och springa snabbast. Annars är man klen. Men när det blir tal om att sortera unga människor baserat på deras förmåga att skriva, räkna eller tänka, ja då minsann blir det annat ljud i skällan… Under vad de är rädda för?

Bloggar och tidningar: Edvin, DN, Christermagister, Böhlmark, Liberal Approch, Grundén, Norberg

Anti: Anarkia, Peter Andersson, Jinge